Glädjen är bara gnistor

Jag älskar, jag älskar dig
Älskar dig även när du tappar tålamodet på mig
Älskar dig när du är svår att förstå
Älskar dig när du är svår att nå
Älskar dig när du är mig så nära
När du påminner mig om att vi håller på att lära
Älskar dig när dina ögon möter mina
Jag har varit som en strykrädd hund
Sett hot och faror i varenda stund
Och allt jag vill är att få ha det lite bra
Och det jag behöver, det har jag idag,
men jag har krigat mig igenom så mycket
Jag har tagit så himla mycket stryk
Nu när jag trodde att allt skulle vara så lätt
Nu när jag trodde att jag hade hittat ut,
då påminner mig livet om att det aldrig tar slut
Det blir aldrig klart
Det blir aldrig stadigt underbart
Glädjen är bara gnistor som lyser upp himlen en stund
Och allt däremellan få man ta dag för dag
timme för timme, och när det är som värst, minut för minut
Jag får stå ut med att inte veta vad som finns bakom nästa knut

Orosfjärilar

Orosfjärilar flaxar
Hotkråkor kraxar
Ett uteblivet leende
Ögon som inte ser
Jag undrar och oroar mig mer
Sitter jag här på falsk premiss,
bakom solig grönskande paradisisk kuliss?
Så nära ligger sorgligt ensamt mörker
Så lätt fladdrar hjärtats kamrar
Så hårt kan jag känna att det hamrar
Hothjärnans varnande finger
En smekning släpper in så mycket ljus
Ett jag älskar dig, värmer upp ett helt hus

Märkligt lätt

Nu är sommaren äntligen här i all sin prakt
och jag längtar så efter min semester
och jag ska verkligen försöka göra det jag har sagt
Dagarna blir redan mörkare igen som du sa,
men den här gången känns det märkligt lätt
för jag vet att jag kommer möta mörkret med dig
och du lyckas skapa ljus överallt på nåt märkligt sätt
Allt vi har tagit oss igenom har gjort banden starkare
Över frustrationen segrade passionen, och vår framtidsambition
Det behövdes vilja till förändring, förståelse och mod
Och det krävdes en del tårar och både klister och solution
Jag vill bli gammal med dig
Jag vill vakna upp vid din sida och både dela och vara hel i min halva
Jag vill vara en del av en härlig synergi
Vill dela skratt och glädje, men även vara där för dig som en lindrande salva

Syre och napalm

Jag fick ett litet hörn av världen att landa på
En liten flik av allt det vackraste
Jag fick leva lite till och andas syre och napalm
Jag drar in sagolika dofter men också unken kvalm
Förälskat virvlar jag runt och andas in din kärlek
Krampaktigt klamrande lärde jag mig sakta att släppa taget
Balanserar på glädjesträngar ovanpå ångestskriken
När jag vaggar mitt inre barn släpper paniken
Bär i magen nya och gamla sorgeklumpar,
men njuter nu av stunden och fångar gyllne glitter
Vi kan inte älska på mitt sätt, men på vårt
Även det godaste vackraste liv måste få vara svårt
Att leva ett liv utan att ställa de tuffa frågorna
Det vore helt otänkbart för mig
Jag vill leva helt och sant
Något annat är inte intressant
Det finns ett pris för att inte bara stänga av och trycka undan
Men för mig vore alternativet att bara leva på låtsas
Nu när pesten härjar med corona och cancer
tänker jag ta tillvara på alla chanser

Allt ska vara stabilt

Jag vill att allt ska vara stabilt och som det är
Jag vill ha garantier, jag vill att allt ska vara så här
En trygghet jag en gång hade inuti och utanpå
Åtminstone trodde jag att det var så
Men det fanns bara i min fantasi
Det jag jagar är en utopi
Men där dansar jag
Där är jag bra Där är jag bra Där är jag bra
En smekning alltid inom räckhåll
Inga dolda intentioner i bakhåll
Mina vänner säger vi känner inte igen dig
Du är inte samma drivna självsäkra tjej
Jag vet inte vad som hände
Varför det vände, var det för jag kände så mycket elände?
Vart tog jag vägen?
Jag måste leta upp mig
Måste räta upp mig
Nä nu backar vi bandet, nu backar vi bandet i det här märkliga landet
Jag måste ta nya tag
i morgon är en ny dag
men lika bra att börja redan idag

Jag har valt

Jag har valt
Jag valde dig
Jag kommer aldrig att svika dig
Jag ser alla versioner av dig
och det som format dig till den du är
Och i alla dom är jag så vanvettigt kär
Men bli för fan aldrig kall, aldrig kall, aldrig kall
för kyla dödar mig snabbare än nån kan tro
Skrämmer mig och ger mig ingen ro
Stäng mig aldrig ute, för där kan jag inte andas
Sorg och ilska får aldrig sammanblandas
Hamna aldrig någon annanstans än där du vill förstå
För rupture and repair är ju det vi vill nå
Plocka ut alla taggar
För de är dom som verkligen sabbar
Jag valde dig
Du valde mig
Ödet valde oss

I överljudshastighet

Åh hur min hjärna kokar av allt du ger
Åh hur du får min värld att se annorlunda ut
Glädjande serotonin och dopamin och med härligt lugnande oxytocin
När vi är ifrån varann knarkar jag på bilder av dig som om de vore heroin

Jag vill inte att du ska tro att jag inte har något liv
Jag vill inte stå som ett stjärnögt fån och göra mig liten
Jag vill inte att du ska tro att du är den enda på jorden
Vill vara stolt och stark, men inte ens jag tror på de orden

När vi är tillsammans åker vi tidsmaskin i överljudshastighet
Och allt jag vill är tillbaka
Men sen är jag åter i det grå
Varför måste det vara så?

Jag vill bara vara med dig tills allt tar slut
Det pirrar i magen och hjärnan ropar: Gör det igen! Gör det igen!
Dansar på slak lina högt upp i det blå
Hothjärnan protesterar, men jag struntar i hur det kan gå

Ju högre upp desto svårare fall
Kan leva tryggt och förutsägbart, utan risker och ensam
Men jag har hellre älskat och blivit älskad en gång till i livet
I dagsljus och medvind känns valet givet

Men jag ska inte slå i någon att det är så lätt,
för någon som inte kan tysta hjärtats röst
Någon som inte kan ljuga och lägga locket på
Någon som jag som måste bli förstådd och förstå

Jag fattar att jag kan verka komplicerad
men egentligen är jag ju helt transparent
Jag vet att för vissa är att visa känslor inte fint
men det jag ger kommer ifrån hjärtat och är genuint

Nej jag tycker inte att jag är så komplicerad
och att kraven är för höga, för det finns inget alternativ
Jag söker inte efter ett liv med fester och extas
men jag längtar och behöver få vara i hälsosam sociostas

Kanske faller jag djupare än de flesta
men jag tror att jag också flyger högre
Det är något med mig och mitt nervsystem
som är känsligt för folk som vill trycka undan problem

Därför vill jag fortsätta åka tidsmaskin med dig i överljudshastighet,
där vi lär oss vårt eget språk och träter om färgernas namn
Där livet gnistrar och glänser och inget är vanilj
Där vi är en liten men alldeles makalös familj

Din kapacitet till tröst

Om du visste vad du underskattar din kapacitet till tröst
Vad det betyder att lyssna på din röst,
med huvudet mot ditt bröst
Jag somnade med ett leende,
istället för i ångest, rädsla och sorg
Du fina, fina du, vi kommer varandra allt närmare
Vi kommer nog aldrig att glida isär
Jag tror inte att det kan bli bättre än så här
Nära dig i din famn är jag helt komplett
Nära dig är allting så lätt
Jag lyssnade på dina trygga ord och jag memorerade dem
Vi ska hålla ihop och det vi har byggt upp, river man inte ner
Jag har fått en inre vänlig röst som talar till mig,
som säger att jag kan lita på dig
Den säger att det vi har är av särskild sort
det vore dåraktigt att kasta bort

Tivoli

Som på ett tivoli leker vi omkring
Tyngda av ingenting
Söta som rosa sockervadd och karameller
bland pariserhjul och karuseller
I berg-och-dalbanan kastas jag runt
Och jag undrar ibland om det är sunt
Och hjärtat rusar, bankar, värker och sväller
och hjärnan ropar: Tänk om det smäller!
Som på ett tivoli lever jag i ett lyckorus
Mitt nya liv som en vandring i ett lustigt hus
Jag blir alltid lika sorgsen när det är slut,
när det är dags att gå ut
Ut i den vanliga gråa världen
Där är jag så ensam på färden
Men den går att vänja sig vid har jag hört
Men allting känns så skört
Men så öppnar tivolit sina portar igen
och det är som att komma hem
Och jag rusar in och testar allt nytt,
och vill ta igen all tid som flytt
I ett rosa skimmer svävar jag lätt
Där vill jag lösa evighetsbiljett
Där försvinner jag i dig
Där tappar jag bort mig
Du är allt jag vill ha
Den jag vill ha varje dag

Lika enkelt som en jabb

Älskade vackra fina
Herregud hur kunde jag ha sån tur?
Du är som ett eget väsen
så vacker inuti och utanpå
Jag trodde aldrig att jag skulle kunna älska så

Jag trodde aldrig att jag skulle våga igen
I stressen och jobbet som kräver sitt
behöver jag bara tänka på dig
så är allting bra
Något mer än dig behöver inte jag

Älskade vackra fina
Du är som morgonljuset
Som solen när den äntligen börjar värma
Trygg som vågorna
och ovanpå det kärlekslågorna

Vi lever i kärleken och döden
Vi möter människor som mist
Precis som vi
Och jag tror att vi vet lite mer än många,
som tror att liv alltid är långa

En människa är inte död
förrän hen är glömd
och vi glömmer aldrig våra
och jag ska verkligen se allt det fantastiska jag får
och jag ska leva så mycket det bara går

Men viktigast av allt
så ska jag alltid minnas
att när alla talar om ljusets hastighet
så finns också mörkrets som borde vara lika snabb
och borde pareras lika enkelt som en jabb