Som en kamera drar jag snabba slutsatser
Dömer hunden efter håren
Glömmer värdet av såren
Den som sitter fast på fotot
kan inte försvara sig
Swish, swish svajpa förbi till nästa
Åh nej! Nästa!
Människa utan historia blir bara yta
Som en pryl man enkelt kan byta
Kött
Ögonfägnad
Kuttersmycke
Konsumtionsvara
Om jag visar mina,
så visar du dina?
Bilder…
Bredvid dig när du sover min vän,
lyser din värme så starkt att jag känner den än
Hela du välkomnar mitt frusna jag
Stöter inte bort
Du är en särskild sort
Jag har sett dig genom hela natten
Jag har känt dig tätt intill
Så mån om att hålla min själ still
Jag har hört ditt hjärta slå
I sömnen kan man inte kamouflera
Inte alls maskera
Kan inte ljuga med kropp eller tunga
Kan inte förvränga eller manipulera
Det får mig att sluta fundera
Tänk om allt var som på natten med dig
Tänk om allt kunde vara så enkelt och lätt
Jag måste våga. Det finns inget annat sätt.
Att blicka framåt
Jag måste ge det en chans
Jag måste komma till sans
Måste ge mig till känna
Jag måste börja leta
Hur ska jag annars få veta
Varje dag utan kärlek är förlorad
Någonstans därute bland miljarder män,
måste det finnas någon som blir mer än min vän
Min kropp är en helt annan
Så annorlunda ifrån förr
Skör med nerverna på huden
Ett hotsystem på högtryck
Spejar efter tecken
Avsked
Avstånd
Ödslighet
Ovisshet
Oberäknelighet
Sjukdom
Ett driftssystem,
som längtar
Värmen ifrån en annan människas kropp
Fjärilsvirvlarna i magen
Åtrån
Känslorna från noll till hundra
Högt upp i skyn och rakt ned i djupet på en sekund
Sökandet
Bekräftelsen på vi
Min röst som inte bara tonar ut i intet
Någon därute
Mitt i obegripligheten
Ett ljus att fästa blicken på,
så att jag kan börja gå
Jag kan för ett ögonblick,
tänka,
att jag skulle kunna njuta,
av singelliv
Att jag är fri att göra precis som jag vill
Spännande dejter och kärleksmöten
Men jag har aldrig varit ofri
Aldrig fången
Aldrig kväst
Inte med dig
Jag har varit älskad
Och älskat tillbaks
Jag har varit fri att flyga högt
Visst kunde någon annan kanske ha fått mig flyga högre
Visst kunde kanske någon varit mer romantisk
Visst kunde någon ha varit mer spännande
Men ingen kunde älska mig bättre
Nu sitter jag ensam med en dejtingsite
Dejtingsiter med bilder från förr
Bilder på hur folk vill att de ska se ut även idag
Och jag är bara full av rädslor
För allt som jag skulle kunna drabbas av
Alla komplikationer,
som kan uppstå med en annan människa
Är det inte helt orimligt,
att hitta någon man kan leva med,
utan att gå i bitar?
Utan att utplåna eller utplånas?
Jag tvivlar
Jag stirrar ned i hålet med det vidriga mörkret
Ensamhetens oändliga mörker
I det vill jag dö direkt
I det förtärs jag direkt
I det mörkret är jag villig att offra allt
Offra allt för att slippa
Tänk vad jag förstår nu
Sånt som jag borde ha fått slippa
Ensamhetsproblematik i kubik
En djävulsk kunskap som bara tynger
Ned
Ner
Mer och mer
Jag kan inte låta bli att se
Det är så påtagligt
Det finns ett pris att betala tillbaka
För varje gång jag känner mig lite bättre,
så kommer det ett bakslag
Livet hånflinar mig rakt upp i ansiktet
Torterar mig
Låter mig få smaka på det jag längtar så efter
och drar snabbt bort det igen
Hopp som grusas om igen
Kanske funkar när man är stark,
men inte när man är svag
Som jag
Min skörhet skrämmer mig
Jag kan krossas som kinesiskt porslin
Snälla liv, håll mitt flämtande hjärta varsamt i dina händer!
För jag vet inte vad jag annars tar mig till
Snälla pratiga hjärna
kan du inte bara hålla tyst
Hela tiden tjattrar du
och kommer inte med något schysst
Om jag bara kunde få lite lugn
Men du skickar så många tankar att de kan fylla en arena
Så mycket mörka moln och hinder
Så mycket handlar om att jag kommer förbli mol allena
Slutar aldrig och ger ingen ro
Låter mig inte sova en endaste natt
Lämnar mig sömndepraverad och låg
Men hjärnan bryr sig inte ett skvatt
Lidande utan mening
Sorgen är inte alls poetisk
Inte alls logisk
Den gör mig snarare patetisk
Jag har provat träning
Jag har provat yoga
Jag har druckit lugnande te
Men hjärnan visar samma tåga
Jag har vetat så mycket men ändå så lite
Jag har aldrig förstått hur det är att bryta ihop
Jag har trott att det har varit att bli ledsen att gråta
Gråta kuddarna våta
Jag har trott att det har varit bara det
Jag har inte förstått att bryta ihop är att bli för svag för att stå
Att bli så sömnlös att kroppen inte orkar med
Att inte veta vad som är upp och vad som är ned
Att bli så desperat att man ringer och besvärar, fast att man inte vill
Att vara redo att dö för att få ligga tätt intill
Lyssna till någons andetag
Räkna varje hjärteslag
Tacka sin lyckliga stjärna för en riktig vän,
som står pall nu och sen
Inse att allt är så oerhört,
bräckligt och skrämmande skört
Någonstans därute hoppas jag att du finns
Du som väntar på mig
Som jag längtar efter
Men så kommer alla tankar
Vad kommer du att tycka om att jag gråter?
Gråter över mitt gamla liv där du inte fanns?
Hur kommer det att kännas för dig?
Kommer du att bli svartsjuk?
Kommer du bli arg och ställa ultimatum?
Kommer jag inte få tala om mitt förflutna?
Så mycket rädslor
Så mycket som nu lyser i helt andra färger
Så många minnesskärvor som kanske bara blir skräp för dig
Det som jag trodde var mina tillgångar blir belastningar.
Mitt liv blev till ett diapositiv
Det som lyste ljust blev mörkt
Det som var mörkt ska bli till ljus
Det har rasat laviner inuti mig
De har slitit med sig allt i sin väg
Det har virvlat omkring trasiga fragment av mitt liv
Minnesblixtar av glädje och smärta,
och länge har jag hört varnande muller
om att flera kommer gå
Det borde utfärdas varningsskyltar om mig
Det borde stå: Varning för ras
Min son och jag
Vi var med om en ödets tsunami
Vi var med om sånt som ingen borde få vara med om
Det finns nu ett band mellan oss som inte kan brytas
Vi har varit i en värld som inte många har varit i
Vi har legat och lyssnat på andetag och vetat att de skulle ta slut
Vi har lyssnat och hållit andan när andetag har stannat upp
Och blivit stela av skräck
Vi har blivit så lättade att vi velat dansa av att höra en djup inandning åter starta en andningsrytm
Vi har vandrat inneslutna i en bubbla,
som bara har handlat om liv eller död,
där vi hela tiden innerst inne vetat att döden kommer att gå segrande därifrån,
bärande på vår älskade, finaste fina
Min son och jag
Ett känsligt hjärta Hem 