Författare: admin

En mänsklig gråsten

adminLämna en kommentar


Du har träffat partnern i ditt liv
och du tänker att om hen bara
ändrar sig lite
Slipas till
får rundande kanter
utan att tappa sin skärpa
kommer hen att gnistra och spraka
och bli den där fulländande diamanten,
du ser framför dig

Tyvärr stångas du med den oslipade stenen
och den river och skaver
och är inte alls sån som du vill
Du stöter emot de där kanterna ideligen
och det stör dig mer och mer
Varför kan du inte ändra dig?, frågar du argt
Därför att jag inte vill, svarar hen.

Vad var det som gjorde att du föll pladask?
Jag såg potentialen!, säger du med ett leende
Och om hen inte vill förändras?
Kan du tänka dig ett liv tillsammans då?
Absolut inte! Svarar du med eftertryck

Hur lätt är det inte att glömma
att vi inte har mandat att ändra
andra än oss själva?
Att en mänsklig gråsten själv väljer sin slipning
Att en mänsklig gråsten kanske vill bli älskad som den är
Att en mänsklig gråsten tänker likadant som oss

Kanske är det först när vi har insett detta
som vi verkligen kan,
glänsa och gnistra.
Tillsammans

Vi fick höra att vi var välkomna hit

adminLämna en kommentar

Vi fick höra att vi var välkomna hit,
efter allt vi gått igenom
Men ingen sa att det vi flytt ifrån redan var här!

Ska vi fördrivas igen?
Var ska vi bo?
Vad menade ni med att ta emot?

Att kunna försörja sig,
fanns inte i öppna hjärtan
Inte heller att få känna sig trygg.

Ingen varnade oss för pappersexercisen,
alla regler som det tar ett liv att lära sig.
Ingen berättade om hur hjälplösa vi skulle bli

Vi ville leva vidare, inte födas på nytt
till hjälplösa spädbarn
En människas liv är alldeles för kort.

Snåla moder natur

adminLämna en kommentar


Tack för solen snåla moder natur
Nu gnistrar det och blänker överallt,
men det är en klen tröst för våren som försvann,
och värmen som inte riktigt vill komma

Nu passerar vi midsommar och dagarna blir kortare igen
Jag som inte har fått märka och njuta av att de varit långa!
Vilken orättvisa!
Naturens naturliga orättvisa!

Vi som kämpat så genom mörker och kyla!
Soliga dagar som inte betalas tillbaka,
utan blott gått om intet.
Som en räntestegring i naturen.

Nu när solen har kommit,
har det blivit så bråttom
Allt ska hinnas med på så väldigt lite tid.
Resor och utflykter som bygger på vädret
måste ske i bråda rasket,
innan regnet.

Vänner man inte träffat på så länge,
måste man träffa innan de reser bort
Innan allt stänger,
och skjuts upp till hösten.
Och allt börjar om.

Det är jag som är losern

adminLämna en kommentar

Det är jag som är losern.
Jag är hon som trodde på vad de sa.
Jag tyglade min längtan och rättade mig i ledet.
Jag gjorde det som var rätt,
och tog den långa vägen.

Jag var ansvarsfull och ville inte ligga till last.
Men nu ser jag att det är jag som är losern.
Jag borde ha lurats och bedragit.
Skulle tagit allt som bjudits och struntat fullkomligt i konsekvenser.

Sen skulle jag ha skrivit böcker om det.
Suttit i TV soffor och ångrat det jag gjorde.
Blivit rik på mitt svek.
Istället är jag idioten som blev trappstege åt andra.
Den som inspirerade och gav energi, men själv blev dränerad.

Allt jag fick var en fin make,
kunskap, integritet, kreativitet,
ett rikt liv
och ett gott samvete som huvudkudde…,
sade hon och log.

Giftet

adminLämna en kommentar

Alltid vara för mycket.
Alltid nedslagen.
Tilltryckt, tillplattad.
Förändrat, ändrat, anpassat tills personligheten knappt finns att finna.

Alltid lika förödande.
Annorlundaskapet.
Utanförskapet.
Ensamhet,
ibland förintande tystnad,
men ren självbevarelsedrift.
Vad är det för ett gift hon drar till sig?

Hennes hud är för tunn.
Hennes motiv är för rena
Hon springer som ett rådjur framför jägarens spända båge,
Helt ovetande om hur hon ska skydda sig,
mot de giftiga pilarna.

Den tjocka grå kulissen

adminLämna en kommentar


Den tjocka grå kulissen med sina grå byggnader och lika grå himmel
Har äntligen gistnat och blivit murken
Ljuset och solstrålarna letar sig in
Lägger sig som glödande trådar på alla konturer

Allt jag visste fanns, måste finnas
Kan nu skönjas
Ligger där med sin fantastiska potential
Kroppar som inte längre behöver huka sig, parera kyla och vind.

Ögon som inte behöver titta åt något annat håll för att stå ut.
Atomvinterlandskapet är i förändring

Det som syntes utåt

adminLämna en kommentar

Stelnad i en försmådd grimas
stirrar hon tomt framför sig
Läppar som fyllts
i ett försök att dölja, lura, locka, duga?

Hud som stramats åt
Det fula i att åldras
Åldrande med värdighet
Är det att dö i tid?

Bli ett vackert lik
som förpestar luften runt krematoriet
med sina giftiga plaster

Det som syntes utåt
blir eftermälet fast,
att det var det som rymdes inuti,
som glänste, glimmade och bländade.

Miraklet

adminLämna en kommentar

Dina små fantastiska knubbiga springande fötter
Kan jag höra än idag om jag lyssnar
Miraklet när en liten människovarelse gör entré
Och inget blir någonsin som förr

Din rösts melodi klingar och ekar
Först fyllde det mig med sorg
Det grymma i att allt flyter
Inte blir som man föreställt sig

Men nu fyller ljudet mig med värme och tacksamhet
Dina ögons blåa skimmer,
ser jag i himlen och havet

Oavsett vart du går,
så har jag dig hela tiden nära
Jag har fått uppleva dig,
fått ta del av din glädje, humor och nyfikenhet

Din tufsiga uppenbarelse gör inte miraklet mindre
Din existens är fortfarande ett mirakel

Jag skulle en gång i livet vilja få känna

adminLämna en kommentar


Jag skulle en gång i livet vilja få känna hur det är att älska en man
Att få älska med honom
Hon säger det, men säger också,
att hon vet att det är omöjligt.

Kulturen
Fängelset som inte kan rivas
Religionen som är ovillkorlig
Försakelse som självändamål

De säger att jag inte vill inse att jag är en gammal kvinna
Jag ville bara få känna hur det kändes att åka motorcykel och känna vinden i ansiktet.
Hennes ögon är stora och sorgsna.
Stora skogstjärnar som har sett mamma våldtas av farbröderna.
Skogstjärnar som vägrat se in i makens ögon när han kräver sin rätt
En kropp som har fött så många barn och en själ som har sårats så djupt.

Ändå sitter hon framför mig och strålar när hon berättar om motorcykelfärden,
med den vänliga läraren på SFI
Och vet du? Säger hon stolt.
Numera låser jag dörren till mitt rum om natten.
Och den förblir låst.

Du är arg och du svär

adminLämna en kommentar


Du är arg och du svär
Fast du är inte arg på mig
Du är arg på världen
Den som är helt oförstående, falsk och iskall

Många blir rädda för dig
och provocerade
Fast egentligen handlar det ju inte alls om ilska,
utan om sorg, rädsla och förtvivlan.

Den lilla, lilla flickan som inte fick vara liten.
Hon som inte fick kramar och omvårdnad,
utan fick växa upp så fort
Sju år och mamma till lillebror
Sju år och skaffa mat genom att stjäla i mataffären

Mamma kommer strax sa hon
Hon kom hem två dagar senare
Så många svek och ingen som såg.

Jag vill ta hand om den lilla flickan av hela mitt hjärta.
Jag tar henne i handen och leder henne till en plats,
där hon en gång har varit trygg
Tillsammans sitter vi och känner efter hur det känns att vara trygg.

Trygga med en känsla av att människorna omkring oss bara vill oss väl
Hur det känns att äntligen få känna sig som en människa
Att slippa gömma sig för alla som kräver tillbaka
Slippa tänka på vart man ska sova i natt