Lugnet som du gav mig Du räddade mig Min strävan Min avgrundsdjupa förtvivlan Min rädsla Att du skulle lämna mig Som en skogsbrand i mitt bröst Så trasig var jag Sviterna jag levde med Jag inte kunde sluta att gå omkring i askan och spillrorna Försökte samla ihop alla spår av mitt liv Jag har försökt att hålla kvar alla bilder filmer och texter Jag har inte insett att det är jag har gjort Jag trampade på minnesstigar så flitigt att jag tappade mitt nu Den som läkte mig och väckte mig var du
I mina lurar på tåget hör jag en låt om farväl och förlåt Jag tänker på honom och när jag var hans tjej och jag tänker på hur ljuvligt det är nu utan rädsla och ståhej Jag vill honom inget ont fast att han gav mig stora sår Jag hoppas att han hittar sig själv när åren går Jag sitter på ett tåg som far fram över den underbara naturen, långt ifrån stadens stressade brus. Jag ska besöka stan men saknar redan mitt nya hem i min älskades hus Jag trodde aldrig att jag skulle få en ny underbar chans Trodde inte att jag skulle hitta annat än någon trivial skavande romans Men livet gav mig högsta vinsten i kärlek och ingenting har någonsin varit i dess närhet Jag mötte en själ med ett hjärta så stort att jag fick plats med mina känslor och mitt bagage Vi har tillsammans sorterat och rensat ut och sparat det viktiga i ett vackert collage Tillsammans ska vi nu måla våra framtidsmotiv i kärlekens och naturens vackra glitter. Så mycket att se fram emot, så mycket skoj, bus, skratt och fnitter Alltid nära dig i själ och hjärta, i vardagen, i gymmet, på MCn och bredvid dig i kajaken. Aldrig har du stött bort mig eller dömt mig, utan fått mig att våga klä av mig naken. Och med allting på bordet blir det så lätt Kanske är det därför det känns så rätt Ovillkorad kärlek med förståelse och respekt För mig är det, det viktigaste i mitt livsprojekt
Demonerna är mycket, mycket snällare nu, fast verkligheten är inte alltid snäll. Och demonerna kan slita itu
Men jag väljer att leta efter ljuset i varje mörk stund. Det valet har jag bakom självuppställda hinder Livet saknar garantier och vilar på föränderlig grund
Jag lägger mig och vilar mot den varmaste av famnar Jag speglar mig emot den vackraste av själar Jag har funnit den nu, den yppersta av hamnar
Kanske är det min livslott att leva så nära undergången och smärtan, men jag har bäddat med de mjukaste och vackraste täcken och bolster Jag har dekorerat med kärlekens färger och tusentals blodröda hjärtan.
En sensommardag träffades vi Helt förutsättningslöst Helt enkelt Helt Enkelt Vårt samtal tog aldrig slut Nu är jag framme Jag behöver aldrig be Du är redan där och vill ge Du ser mig och du hör mig Jag älskar hur du rör mig Dina ord bäddar så mjukt omkring De fångar upp och öppnar framtidsfönster Din kropps vackra rörelsemönster Du har en fantastisk ungdomlighet i din visdom och livserfarenhet I dina blåa ögon flyter jag Jag insuper ditt lugn och vilar i dess mjuka bädd Det är stort att kunna älska utan att behöva vara rädd