Jag ville måla en tavla

Jag ville måla en tavla Ett känsligt hjärta

Jag ville måla en tavla som berättade om den jag är
Men den tanken blev krävande som livet självt
För en tavla kan bara visa ett fragment
Kan inte visa femtio meter pergament

En tavla kan bara visa ett ögonblick
och är inte just livet en hel massa stunder
Och hur kan man fånga det på en bild?
Hur kan man fånga en drömmare som är vild?

Hur kan man se kärlek, kunskap, längtan och förtvivlan?
Hur kan man se de äkta spåren av ett liv?
Jag vill fånga allt det absurda, alla drömmar
Jag vill granska livet noga i sina sömmar

Nog är det så att man inte har en aning
Nej man vet nog inte alls
Kanske beror färgernas lyster på konstnärens ekonomiska resurser
Kanske är konsten meningslös då den sitter fast förankrad i kapitalistiska diskurser

Kol glänser inte som olja eller acryl
Men allt är facetter i det föränderliga skimrande vi kallar liv
Jag ville måla en tavla men tände en gnista
Såg allt det vackra jag inte vill mista

Bli vän med livet

Bli vän med livet Ett känsligt hjärta

Jag skriver listor
och drömmer mig bort
Fast att jag har det bra där jag är,
är jag nog inte så ofta här

Betraktaren utifrån, det är den jag är
Det är ok, det är kanske rent av bra.
Då sitter man aldrig fast,
då lossar man nog lättare sin last

Jag gjorde nog valet en gång för länge sen
Längtan efter prylar skapar bara krav
Ingen kan tvinga in mig i en bur
Där har jag haft en ofantlig tur

Livet lärde mig så tidigt
Visade på sin bräcklighet
Tog därför ingenting för givet
Gjorde allt jag kunde för att bli vän med livet

Det har inte varit enkelt och ofta gjort så ont
Och jag har lidit så mycket utan att det har tjänat något till
Föddes med den där rädslan som sakta satte bo,
men fick också envisheten och viljan att våga börja tro

Jag hatar tyngdlösheten

Jag hatar tyngdlösheten Ett känsligt hjärta

Och så sitter jag här i ditt kök i regnet
Semestern är snart slut
Jag undrar
Gjorde jag allt det viktiga?
Som jag ville?
Men vad är egentligen det?
Vad är viktigt i en värld som brinner?
Ska man kasta ut livbojar,
eller lära människor simma?
Men det finns kanske andra simsätt nu…
Jag har blivit trött
Jag måste följa en åsikt till slutet
Andra tycks inte behöva det
Det måste vara bekvämt
Med valfriheten följer ansvar
Men jag drunknar i bruset
och meningen lösgör sig
Jag svävar ut i rymden
Och jag hatar tyngdlöshten

Armbågarnas tid

Det är armbågarnas tid Ett känsligt hjärta Euphrezyne

Litteraturen sväller över alla bredder
Men ingenting har egentligen ändrats
Man måste ta plats och skrika högt på alla ledder

Men måste göra det behagligt

På ett oprovocerande sätt
och inte väcka motstridiga känslor
utan behagfullt beröra lätt

Det måste kännas bra

Det ska vara ett paket med en retorik
som inte får någon att känna sig obekväm
Opolitiskt fast att allt är politik

Personligt men inte privat

Feel good i tider då inget egentligen känns bra
Skavfritt då allting skaver
Floskler travade ovanpå varandra får halleluja

De ligger som en kvävande matta

Ligger tyngst över kännande själar
Förtrycker och krymper ned
Döljer och förkläder akilleshälar

Servera allt ifrån vackraste sidan

Låt det bada i vackert ljus
Arrangera vackert
Låt dig bländas av mammons hus