Till kaffet har jag inga kakor men hittar några Digestive
Sätter mig vid bordet och kommer att tänka på mitt liv
Jag har det bra nu, trots allt
Jag tackar livet och allting omkring mig tusenfalt
Man kan fylla bägaren med smolk
och anlita djävulen som tolk
Eller låta allt det vackra sjunka in
Du min älskade, dina ord lägger jag allra längst in i mitt bröst
och jag ska försöka höra dem till tröst
Genom dånet ifrån otrygghetens dova skrik
ska jag varsamt lägga dem om min panik
Värmer mig vid dig, älskade min
Det är inte lätt att vara trygghetsnarkoman
i den här märkliga stan
Den som inte ens längre kan hålla upp en trovärdig kuliss
Styrd av korrupta själar och skött som en fideikommiss