Månad: december 2020

If love is like a rose

adminLämna en kommentar

If love is like a rose
Does it have to sting that much?
Is it payment for every color, every touch?
If it´s not really meant to be?
Why bring it towards me?
It got me down on my knees
It took me across seas
It made me travel like a circus
It made me screaming
It left me wordless
It left me minimized
But it gave me restoration
It gave me hope
It gave me wings and made me fly
It gave me laughter instead of cry
It braught us together in the most miracoulous way,
and we where inseparable day after day
You where an answer from gods and stars
Like a sorcerer with a rod
You enchanted my world
But it clouded so much of my view
And I didnt´t really understand you
All I have is the truth of my heart,
and it tells me, we shouldn´t be apart

It´s your move now

adminLämna en kommentar

My heart is fantastic
But its not that elastic
And you know my skin
is pretty thin
I´ve done what I can
I´ve done what I can
When it was dark I tried to shed som light
But instead we got into a fight
You really, really hate high voices and shout
So I tried to turn myself inside and out
But instead, I´m so totally misunderstood
I can help others, but not myself
But I did all I could All I could
Im sorry but i´m breaking and have to keep my self sain
And now I need to save me from more pain
I lit candles so you could find your way
But you choose to look away
It´s your move now
I hope you dare to be brave
And together with me change our way
Let´s not throw it all away

Du kan inte bygga mig närhet

adminLämna en kommentar

Asfaltsdjungel svart död
Ensamheten tränger sig på
Världen är inte ens grå
När ingen riktig kan förstå
Öppnar dörren till lägenheten och den är så tyst och tom
Ensamhet kan var en sån frihet och en riktigt tung dom,
och det enda som kan hjälpa är en riktig famn
Det enda som kan hjälpa är att höra någon säga mitt namn
Du kan inte bygga mig närhet
Du kan inte bygga mig trygghet
För jag skiter i rekvisitan, den sätter ingen ton
Utan det får du fixa i egen hög person
Kan du inte hålla borta min ensamhet
Spelar det ingen roll om jag bor i en stuga eller en lägenhet
Vi är så olika du och jag
och för det mesta är det nog bra,
men vi pratar inte alltid på samma frekvens
Fan, jag vill prata om hur det känns

Jag är redan där

adminLämna en kommentar

Nu hatar livet mig igen och det är ömsesidigt
I den här stunden kan jag inte andas för trycket över bröstet
Och den knutna magsäcken
Är mitt enda livstecken
Just nu vill jag inte leva längre.
I morgon är en ny dag
Men idag finns inte ett enda stödben kvar
Ångest, sorg och tvivel är det enda jag har
Jag har ingen obefläckad ö att stiga i land på
Inga glimrande lockande framtidstankar
Ingen känsla av att vara i närheten av att orka eller duga
Orkar inte förställa mig. Orkar inte ljuga.
Att bara lyfta blicken från golvet är tungt
Idag ber livet mig att dra åt helvete
Jag svarar uppkäftigt att jag redan är där
Jaaag är redan dääär…..

En ständigt byggslamrande betongdjungel

adminLämna en kommentar

Det är inte corona som är den största pandemin.
Det är ensamheten och oron för ekonomin
Ensamheten breder ut sig
Och lyckliga är de som inte har smakat dess dödliga gift
Ett gift som väl i kroppen nästan är omöjligt att renas ifrån
Lyckliga är de som inte har förstått och som följer som lydiga fån
Ensamheten i en lägenhet i en ständigt byggslamrande betongdjungel som skriker ut:
Det är inte för dig vi bygger utan slut.
Vi bygger för de unga
Vi bygger för de starka
Och framförallt de rika
Vi bygger för andra än dig.
Vi bygger för de som skor sig.
Den här stan kommer aldrig att bli klar under din livstid
Vill du stoppa oss förbered dig på närstrid