Alla förtjänar att förstå sig själva

Varje människa förtjänar att bli förstådd
Ingen förtjänar att bli försmådd
Alla förtjänar att förstå sig själva
Det borde inte vara så svårt
Men det tycks bli drivet
Under hela livet
Vi är aldrig mer än våra inre barn
Vi är aldrig mindre än våra inre barn
Ibland blir de hörda och ibland inte alls
Och inom mig skriker hon för full hals
Men någonstans tar det vägen
Äter upp oss inifrån
Eller rupterar i vulkaniskt raseri
Förlamande ångest som aldrig släpper fri
Så släpp känslan fri att flyga
Släpp den till skyn som en drake
Känn hur trycket släpper försiktigt
Känn hur det känns att mötas på riktigt