Långt därinne dansar hon nu runt
ompysslad, älskad och lekande
Mycket mindre arg, mycket mer nyfiken
Så blev det när hon mötte en kärlek som aldrig tvekade!
Nu leker hon igen och i spegeln blir hon till och med en prinsessa någon gång
Ibland blir det rörigt inuti
Känslorna flaxar för högt
Då håller han henne i famnen och viskar så lugnt
Vi behöver inte stressa, vi kan sakta ned
För jag går ingenstans
I ett mishmash av erfarenheter, ord och känslor
halkar jag omkring
söker stringens
testar var gränsen går
Vill känna frihet
Vill känna trygghet
Men jag känner att gränsen är tunn
Jag känner att på andra sidan finns ingen försoning
Där är allt tillåtet
Och där är jag ingenting
Det säger hothjärnan min
Jag hoppas att jag aldrig mer ska gå hem ensam mitt i natten genom den mörka skogen och inte bry mig ett dugg
Att jag ska gå med tårarna rinnande i regnet
Att jag ska känna den totala övergivenheten i en atomvinterkall natt mitt i sommaren
Att jag aldrig mer ska känna mig så bestulen på allt,
men jag vet att det kan hända när som helst
Och jag undrar om jag någonsin kan bli helt trygg igen
Det tog tusentals dagar att få det vi hade och femton sekunder att förlora allt
”Du har obotlig cancer” sa läkaren till dig
Åtta veckor senare försvann vårt liv
Du for till himlen
Jag hamnade i helvetet
Tidigt tar jag tåget
Språken som talas är främmande
Språket är andras
Inte mitt
Har jag någonsin haft ett eget språk?
Eller en myt om det?
En främling har jag alltid varit
En förbipasserande
Aldrig rotad, men alltid tänkt att en dag…
Så många spräckta myter
Inte minst den om mig själv
Oron skapar inre tumult
Ångesten skär som krossat glas
Förlusten ekar tillbaka som en katapult
Sysslolös hothjärna ropar fara
En röst en nyans aningen dovare
räcker för amygdala
Jag går på lina
Jag går på tunn is
En röst vrålar igenom det fina
Gör inte om det! Du söker en utopi!
Var ensam och stark
Flyg som fågeln fri!
Kommentatorn konstaterar torrt
Hellre döden
Ett liv utan kärlek kan lika gärna bli kort
För mig ett fängelse, en dom
Och från det finns bara flykt
och ingenting går nånsin i blom
Jag sitter vid min dator
och du sover fortfarande
Jag känner mig älskad
Långt bort hörs en hund skälla
Någonstans har någon fått ett besked om att livet inte är givet
Någonstans älskar två människor med varann och skapar bländande magi
Någonstans föds ett mirakel, ett litet barn
Någonstans har ett nästan helt vuxet mirakel fått en egen lägenhet
Någonstans mördas människa för sin tro, åsikt eller kärleks skull
Någonstans letar en mamma förtvivlat efter mat till sina barn
En pappa arbetar 20 timmar om dygnet i ett främmande land
Under en bit kartong i Stockholm försöker en människa sova en liten stund till
Jag tittar ut genom fönstret och på himlen finns inte ett endaste moln
Just nu sjunger mitt hjärta att sorgen har fått sällskap av kärleken
Just nu gör ingenting ont
Det talar om lyckliga slut
Men jag vet att allt som finns är nu
Det svåra är inte att rusa och hinna med
utan att lugna andetagen och sitta ned
Det svåra är inte att orka med människorna, utan att orka med sig själv
Att sitta fast i ekorrhjulet är inte svårt alls,
men att ta sig ur det är ingen enkel vals
Den stora utmaningen är att stanna upp och lyssna till ljudet av klockans tickande
Att våga sitta tyst när man är två
Att kunna lita på att det ibland är gott så
Jag försöker lära mig att låta alla ekon komma ikapp
De måste förenas i den nya människan som är jag
Jag hoppas att jag är förlåten även om det kommer att ta ett tag
Jag hoppas att du inte tror,
att mitt inre barn inte tar någon plats
Jag skulle kunna spela teater
Och göra våld på mig själv
För att passa in
Men hon härinne skriker högt
Och det hon skriker,
är det närmaste sanningen jag kommer
Tänk att jag lever
Tänk att jag lever och får se
Alla små mirakel som livet kan ge
Människorna jag möter
Allt vi stöter och blöter,
som leder oss fram till något nytt.
Och så plötsligt når de det som flytt
Reser sig igen, starka som bara den
Hungriga på livet väntar de inte längre på sen
Och jag som har lyxen att sitta med,
ser hur livet bländar med besked
Jag vill vakna trygg
Alldeles bakom din rygg
Men rädslan hälsar så ofta på
Oron över att allt ska försvinna plågar mig så
Tänk om jag vaknar upp ur en dröm
Tänk om det här brister söm för söm
Snälla sluta aldrig att lugna mig med dina kyssar
Sluta aldrig lugna mig, tro inte att jag inte lyssnar
Allt du säger etsar sig fast och blir något att hålla i
När jag tappar fästet söker jag just dem som så lätt tar mig förbi
Alla de omsorgsfullt utvalda vackra orden
Du och jag glödande i ett kallt hörn på jorden
Ett känsligt hjärta Hem 