Jag föll handlöst
Föll hjärtlöst
Slog emot den svarta asfalten
och såg glaskupan sänkas emot mig
och där var jag ohjälpligt fast
Där tog jag risker jag aldrig borde ha tagit
Klättrade i berg utan rep
Sprang i natten och önskade bort mitt liv
Smutsade ned allt som varit fint
Jag blir aldrig nånsin mer den jag var
Vägen jag trodde var min tog slut
Ändå ropade någon svagt i mörkret att det fanns mer
Skickade bud med människorna jag stötte på
Och på nåt sätt började jag höra allt bättre
och nu vet jag att det var sant
Ett känsligt hjärta Hem 