Månad: mars 2019

Dagen då det var ett år sen du dog

adminLämna en kommentar

Dagen då det var ett år sen du dog
Den dagen ville jag bara radera bort
Den dagen ville jag inte låtsas om
Den dagen ville jag inte fira
Något bara stängde av
Att det har gått ett helt år ,
visar på hur mycket som stals
Visar på hur lite någon kan förstå,
som inte var där
Jag vet att jag inte var ensam
Jag vet att naturen tog hand om mig
Såg till mig
Och fast att jag inte kände det
så tror jag att du också var där
Hela tiden
Människorna fanns där i nöden
Fast jag såg nog inte alla
Men jag såg naturens omsorger
Jag såg solen tränga igenom en grafitgrå himmel
Jag kände milda vindar torka tårarna
Jag såg rådjur, harar och ekorrar stanna upp och möta min blick
och blommorna tävlade om att blända mig med sprakande färger och dofter
Jag har befunnit mig i tavelmotiv av de bästa av konstnärer
Jag satt på en pall i nedre kanten av målningen
Satt där framför din grav och såg ett helt år passera förbi

En till har nu gått bort

adminLämna en kommentar

Du berättade att en till nu har gått bort
Ännu en ung människa vars liv blev för kort
Fan jag pallar inte att höra att en till människa som kunnat leva länge, länge
bara kastar bort sitt liv
Du sa att han mådde dåligt nästan hela tiden och styrde vidare mot starkare grejer med stora kliv
Men mina tankar är naiva, för denna sjuka är lika dödlig som cancer
Det borde jag om någon veta när jag talar om chanser
Du sa att vissa inte orkar att stå emot, men du sa att du är stark
Och jag sa att jag hatar allt jävla knark
och du sa ”och glöm inte spriten!”
”Det är rena jävla skiten!”
Jag är så stolt över den du blev
Allt du har gjort i denna värld som är så skev
Tänk att jag får vara med om det här,
min älskade levnadskonstnär
Nu lämnar du boet för ett eget liv
Förut skrämde tanken som en kniv
Nu känner jag mig så lugn och lycklig över det som sker
Jag känner att gudarna, livet och lyckan ler
Idiotisk är den som inte är vaken och tar in
Vackrare än så här blir livet aldrig någonsin

Om det är hos någon

admin1 kommentar

Kanske kommer jag aldrig att klara
att diskutera och bli ifrågasatt
utan att min röst blir gäll
Men om jag kommer att lyckas,
så kommer det att vara med dig
Kanske kommer jag aldrig bli helt trygg igen,
men om jag blir det så kommer jag att bli med dig
Det enda jag kan lova är att inte springa min väg
och försöka lösa problemen med att ta ut distans
Det har ju aldrig förut varit min stil
Och om det är hos någon jag ska stanna
så är det hos dig
Ja, om det är hos någon jag ska stanna
så är det hos dig
Tills dagarna tar slut

Långt borta men nära ändå

admin1 kommentar

Ååååh du är så långt bort ikväll,
men ändå är du här
i varenda liten cell, i mig
Har jag dig
Ändååå…ååå
Du ringer mig så att jag får höra din röst
Ditt schema är fullt, men du säger att jag finns där i ditt bröst
Jag sitter här ensam men så känns det inte alls
Du är min
och jag är din
Och alla mina sidor verkar du tycka om
även dem som dyker upp lite hur som
Jag säger att allt det här är helt galet
Du säger nej, det är helt friskt och väldigt sunt
och så brukar du le och snurra mig runt
Den lilla olycksfågeln
är nu inget annat än en lyckans ost som solen lyser på
Jag vårdar med tacksamhet dagarna vi får, vi två.
Det är allt jag vill ha
Det är allt jag behöver
För att må bra
Jag vill ha din lukt i näsan
Jag vill ha din smak i munnen
Dina händers värme som dröjer sig kvar
och allt det där
som finns när man är kär
Tänk att vi kan få en ny dag imorgon om vi har tur
Om det här inte är på riktigt så älskar jag min rollfigur

Väntrum

adminLämna en kommentar

Jag sitter i ett väntrum
Det är samma väntrum
Där jag satt med dig för drygt ett år sen
Och inte visste,
att vi bara skulle ha 64 dagar kvar
Att vi en halvtimme senare skulle gå härifrån storgråtande
Nu sitter jag här med en förkylning
Kraftlös, febrig med hosta och rosslande slem
Så jäkla bagatellartat!
Sitter här och är älskad av en annan man
Så fruktansvärt bisarrt!
Men jag skulle inte stå ut om jag inte trodde att du ville det här
Att du inget högre önskade än att jag på nytt skulle våga bli kär

Språket och orden förbryllar mig

adminLämna en kommentar

Språket och orden förbryllar mig
Det finns så många vägar
Det finns så många sätt att missförstå på
Och att bli missförstådd
Orden kan bara beskriva det den andre kan relatera till
Det känns som att mina tårindränkta ord faller platt
Det känns som att mina sorgeerfarenhetsdrypande ord liksom studsar tillbaka
Blir liggande
Som klossar som inte passar in
Ligger nu där och skräpar
Och tvingar människor att ta omvägar
Kunskap måste packas in i snygga paket
Kan inte levereras hur som helst
Och hur snygga de än blir,
så är det ändå inte säkert…
…att det finns någon mottagare

Kanske är jag ett spöke

adminLämna en kommentar

Traumavibbar dallrar i luften
Jag andas med magen
Jag försöker koncentrera mig
Jag är någon annanstans
Jag är inte här
Det hemska har inte hänt
Kanske är jag ett spöke
Kanske dog jag där och då
Kanske är det därför jag går omkring och tar farväl?
Häromdagen i duschen hamnade jag plötsligt vid begravningsplatsen
Där vid mausoleet där den gråtande kvinnan stod i relief
Där jag grät hejdlöst i timmar på en iskall bänk
Jag kunde känna den råkalla luften
och höra trafiken utanför
Jag väcktes av min älskades oändligt varma famn
Och då blev jag levande igen
Ja, jag tror inte att jag har varit så levande någonsin…

En måndag klockan sju

adminLämna en kommentar

En måndag klockan sju säger amygdala till mig att jag är omöjlig att älska
Jag borde faktiskt vara tyst för allt som kommer ut är mörkt och fult
Lilla My blir förbannad, men blir snabbt överröstad
Pippi Långstrump säger att jag ska packa kappsäcken
Klockan nio går jag i moln
10.00: Total solförmörkelse

Som om jag bara ligger här och minns

adminLämna en kommentar

Jag vet inte varför, varför jag inte kan få ro ett endaste dugg
Fortfarande står jag i avgångshallen beredd med väskan i högsta hugg
Traumatisering gör en ensam
Finns det något längre bort ifrån gemensam?
Om du visste vad jag måste kriga mot amygdala varje dag
Hur min destruktiva flyktinstinkt vill att jag ska dra
Hur den plågar mig med allt jag sa och borde
Hur den plågar mig med vad du sa att jag gjorde
Hur det svinet sållar bort glittret som regnar ner
och plockar upp små, små korn som en flitig kamrer
och placerar dem under lupp
Ger sig inte förrän något dyker upp
Jag vaknar mitt i natten och kan inte känna dig bredvid
Ligger och känner mig som en stympad individ
Och då är det som om du inte finns
Som om jag bara ligger här och minns
Herregud, vilket jävla vrak!
Men jag vill ju inte ifrågasätta din smak…

Ett hem

adminLämna en kommentar

Jag lämnar din lägenhet
för att återvända till mitt
i två hela dar
Jag tar med mig många av mina kläder och lite saker
Men mycket lämnar jag kvar
För jag tänker nämligen komma tillbaka
Tillbaka till mitt hem
För så länge du är där,
så är det där mitt hjärta bor
Och då är det väl ingenting annat än ett hem?