Ännu finns stilla oaser kvar

Vågors skvalp Vågors kluckande
Silver och guld för alla själar
Ännu kan vi njuta av detta
Vi stackars storstadsträlar
Ännu finns stilla oaser kvar
Urberg som möter vattnet
Ligger där utan att kräva svar
Jag försöker fånga allt på bild
Men utan doft, temperatur och vind mot huden
Blir det vackra platt och fattigt på min skärm
Min själ behöver inte bara se havet utan också höra ljuden
En dag kommer kanske allting vara artificiellt
Den dagen hoppas jag att jag inte längre finns
Kanske har då allting blivit finansiellt
Kanske får man betala för att få hålla gräs i sin hand
och havet är en lyx för de allra rikaste
Så därför njuter jag nu av det som finns kvar av vårt land

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.