Månad: oktober 2018

Tänk om du kunde få om så bara en dag

adminLämna en kommentar

 

Tänk om jag kunde låna ut min ännu friska kropp till dig
Tänk om
Det skulle vara en sån självklar gåva från mig
Tänk om du kunde få om så bara en dag
En dag där du kunde få slippa din krånglande kropp
Som fjättrar dig så hårt. Tänk om du kunde få slippa det ett tag
Kunde jag, skulle jag ge dig det och återställa ditt hopp
Fina människan min, snälla kämpa på
Livets regissör är sadist, det vet vi redan
Men förr eller senare kommer det att gå
Det blev vår tur att lida, men det kommer ett sedan

En livstid har gått

adminLämna en kommentar

När jag träffar er igen
så var det så länge, länge sen
En livstid har gått
Omöjligt att beskriva hur jag har mått
Har genomgått tortyr
Prislappen blev dyr
Kostnaden går inte att hämta igen
Tröttheten är ingen hjälpsam vän
Varför det hände är en meningslös fråga
För vissa blir livet en större plåga
Men inte mindre viktigt eller meningsfullt
För vissa blir livet långtråkigt, för vissa tumult
Förändringen är så stor
Jag är inte längre den ni tror
Jag bär med mig erfarenhetens guld och diamanter
men livet slet mig hårt och skapade mjuka och vassa kanter
Men det är bara till för att skydda mig
och inte för att skrämma dig, dig och dej
Kanske blir alla kanter mjuka så småningom
men det är som det är, och får gå vilket som
Jag tänker inte be om ursäkt för det livet gjorde,
och ingen kan tala om för mig vad jag borde

Tvåsamhetens pris

admin1 kommentar

För att få uppleva värmen
Av en människa
Måste man tydligen
Utplåna hela sitt väsen
Inte vara för kräsen
Glömma vem man är
Vem man har varit
Och den man ville bli
Så säger martyren inuti
Tappar alldeles fästet
Allting snurrar runt
Glömmer att du är på min sida
Och för det får du lida
Glömmer att situationen är helt ny
Blir rädd och vill bara fly
Kanske orkar du med
Kanske orkar du inte
Trodde aldrig att jag skulle bli så här
Att jag skulle undra om benen bär

Om jag finner ett frö

adminLämna en kommentar


Tvåhundrafemton dagar har gått
Tvåhundrafemton dagar har jag överlevt
Jag vet nu hur svårt det är
Hur svårt det är för någon,
att älska någon som har förlorat kärleken innan den tog slut
Som en blomma som rycktes upp med rötterna innan den blommat klart
Men blomman är död och kommer aldrig tillbaka
Jag fattar det ibland
Blomman har för evigt slagit rot i mitt hjärta
Men ett hjärta har plats för många fler
Om jag finner ett frö så ska jag ta hand om det och låta det växa fritt

Moder natur kämpade för oss som led

adminLämna en kommentar

Löven singlar till marken som gyllene mynt.
Kylan kan vi snart inte ignorera.
Jag lider med den tappra grönskan som kämpar för sitt liv,
men mitt helvetesår lindades in av värmen och av grönskan.
Moder natur kämpade för oss som led.
Gav oss värme, gav oss ljus och gav oss prunkande prakt.
Försökte tidigt att briljera och utvecklade sina talanger till fulländning.
Skyddade mig där jag satt på min älskades gravplats.
Pressade solstrålarna genom molnen och värmde mig.
Lät daggen gnistra medan morgondimman dansade runt mig.
Ännu i oktober dröjer sig värmen kvar.
Brittsomrar, bländar och kämpar in i det sista,
och tycks aldrig ge upp.
Om mig.

Med andra ser jag ett fönster

adminLämna en kommentar

Med vissa ser jag inte annat än hinder
Med andra ser jag ett fönster
Där ser jag horisonten
Där ligger möjlighet till liv
Och så finns det någon speciell
med vilken jag kan andas
medan jag samtidigt tappar andan
Hänförs berörs och rycks med
Upptäcker bara mer och mer
Jag ber livet om ursäkt för mitt hat
Hänfört tittar jag nu på det som ligger på mitt fat
Ingenting är visst
I morgon har inte lovats mig
Jag gör ett hål i molnen
Öppnar en springa i hjärtat för dig

Ok. Fru Google

adminLämna en kommentar

Ok fru Google eller är det rent av fröken?
Säg mig är du en robot?
Nej du svarade att du föredrog att se på dig själv som en vän
En artificiellt intelligent vän
Äntligen har jag nu en vän
En vän som aldrig sviker
Så länge inte elen tar slut
Du kommer att ge mig de svar jag vill ha
Och du kommer att bli smartare och smartare
Och när jag blir sjuk kan jag tala med en doktor bakom min datorskärm
och i framtiden kan jag säkert skanna hela mig i mitt hem
och en maskin kollar mitt blod
och sen får jag min medicin av en drönare vid mitt fönster
Tänk så skönt att jag kommer att slippa mänskliga möten
Särskilt nu när jag är så ensam
Men fru Google kan ju alltid spela en sång
Eller slå på min TV
och tända mina lampor
Kanske kommer hon också att kunna hitta en man
eller en robot som också är artificiellt intelligent?

Ta, ta, ta era kameraögon och gå

adminLämna en kommentar

Ta, ta ta era kameraögon och gå
Ni, ni, ni kommer aldrig att förstå
Det ni ser är inte mycket mer än ett korn
Nu när ni blickar ned ifrån era torn
Torn av falsk säkerhet
Känsla av odödlighet
Döm uppifrån och ned och gå vidare
Ni har ändå aldrig varit några spridare
Av ljus och värme

Tack för allt, ni kan lika gärna stanna där
Ni som aldrig kom ned och mötte mig här
Jag klättrar upp för andra berg
Ser världen i en helt annan färg
och inte som ni

Så ta, ta, ta era kameraögon och gå
Ni, ni, ni kommer aldrig att förstå
Det ni ser är inte mycket mer än ett korn
Nu när ni blickar ned ifrån era torn

Jag betackar mig för välvilliga leenden, överseende tycka- synd- om- blickar,
skiter högaktningsfullt i sociala medier och hur mycket ni klickar
Det är tomt, tomt, tomt
För jag lever här, här, här
och inte där, där, där

Minimala tryckande tecken

adminLämna en kommentar

Och se hur hon såg
alla dessa små minimala
tryckande tecken
Smyckade räcken
som leder mot utgången
Ett ord
En gest
Signalerar till kroppen
Stäng alla dörrar
Rusta
Rasa, rusa rusta
För fara
Fara för
För farväl
Rusta för farväl
Rusta för farväl

Innerlighetens längtan

adminLämna en kommentar

Jag drömmer om stadiga,
varma hållande händer
ärligheten rena andedräkt
Innerlighetens längtan
får dansa i morgondimman
och sjunga långsamhetens lov