Jag har vetat så mycket men ändå så lite
Jag har aldrig förstått hur det är att bryta ihop
Jag har trott att det har varit att bli ledsen att gråta
Gråta kuddarna våta
Jag har trott att det har varit bara det
Jag har inte förstått att bryta ihop är att bli för svag för att stå
Att bli så sömnlös att kroppen inte orkar med
Att inte veta vad som är upp och vad som är ned
Att bli så desperat att man ringer och besvärar, fast att man inte vill
Att vara redo att dö för att få ligga tätt intill
Lyssna till någons andetag
Räkna varje hjärteslag
Tacka sin lyckliga stjärna för en riktig vän,
som står pall nu och sen
Inse att allt är så oerhört,
bräckligt och skrämmande skört