Stackars stressade människovarelse,
du pratar i mobilen fort, fort och nästan i stackato
Om du besökte mig i min bubbla,
om du såg världen med mina nyöppnade ögon,
skulle du aldrig stressa bort en endaste liten stund
Din livsfilosofi vilar på en alltför svag grund
För när du är död är allting slut
När dina käraste är döda är allting för sent
Sen finns bara i din fantasi och framtiden likaså
Om du såg som jag ser det
skulle du se att det mesta bara är strunt
och att människor bara jagar runt, runt
Om du bara stannade upp en stund med mig
skulle du se naturens ovärderliga skönhet,
du skulle förstå att man kan hållas vid liv av ett träd
och få nytt syre av det som sedan länge är begravt
Alla människor som har levat
Som har krigat lärt och trevat
Alla som har levt före mig
tänk vad de har banat väg
Tänk att jag inte förstod
Mitt unga naiva övermod
Nu hämtar jag kraft hos dem som har levt långt före mig
Och tänk då behöver man inte uppfinna hjulet på nytt
Jag andas in förr och nu och hör ekande skratt
och inser att det är det som verkligen är livets skatt
Ett känsligt hjärta Hem 