Dag: 5 november, 2017

I en såpbubbla lever jag nu.
Svagt rosaskimrande,
och vacker är den.
Ibland inbillar jag mig att jag också är det.
Men det är bara reflexer.
Här inne är det aldrig kallt och mörkt.
Härifrån ter sig framtiden mycket ljus.
Den kastar gnistrande ljusblixtar på möjligheter åt alla håll
Här är jag trygg, sedd och älskad.
Här är jag förstådd och respekterad.
Här inne i min såpbubbla svävar jag omkring.

Ganska ofta spricker bubblan,
och det blir genast kallt och mörkt.
Men jag lärde mig att genom leken,
kan man blåsa upp nya bubblor,
och det gör jag gång på gång,
och varje ny bubbla är så fantastisk och skimrande,
alltid med en egen nyans.
Och jag inreder den precis som jag vill.
Men det är bara med kontrasten av mörker och kyla,
den blir sådär alldeles underbar.