Månad: oktober 2017

Höstrusk som börjar för tidigt

adminLämna en kommentar

Regnvåta gator
Höstrusk som börjar för tidigt
Kyla när vi hoppats på lite, lite värme till,
nu när sommaren blev för kort
Djupa suckar och andra kläder plockas fram
Beslutsamma blickar åter i marken

Man måste härda ut
Åter parera väderomslagen
Paraplyet i väskan som backup
Kaffet i termosmuggen som en tröst

Tittar upp och ser bladens rodnande skrud,
tänker att om jag fick omges av orörd natur
skulle det aldrig bli grått och fult.
Då skulle varje dag vara unik
och ändå är jag kvar här i asfalt och betong,
där grått är grått och dagen är sig lik

Tomma ord och vänskap

adminLämna en kommentar


Så mycket tomma ord som omger oss
Jag undrar hur många ord som skulle finnas kvar
om de tomma försvann.
Detsamma tänker jag om vänskap.
Vad är en riktig vän?

När är man vänner och inte längre bekanta?
Kräver vänskap försakelse?
Eller rent utav att man står ut med att tryckas ned?
Kräver vänskapen jakt efter någons gunst?
Är det någons ego som ska gödas?

Tål vänskapen ärlighet?
Är vänskapen en vänlig spegel att speglas i?
Är vänskapen det sunda bollplanket,
eller är det den entusiastiska hejarklacken?

För att vara min vän behöver du inte rädda mitt liv.
Du behöver inte finnas till hands tjugofyra sju.
Du behöver inte rycka ut på momangen.
Jag kan åtminstone ännu ringa 112.

Du behöver inte ansvara för mina livsval,
för mitt känsloliv,
och inte heller mitt kärleksliv.
Det räcker bra med att dyka upp på en fika.
Att vi för en stund delar utsikter med varann.
Genuina möten där vi får vara som vi är.
Det räcker gott för att hålla mina livsandar vid liv.

Om hoppet är ute

adminLämna en kommentar


Om nu inte världen är att lita på
och människorna vill vara korrupta
och inte sträva efter det goda och det rena,
utan föredrar att rasera,
allt som byggts upp,
tillit, hopp och framtidstro,
för kortsiktiga belöningar?

Om de vill dö som uslingar och ynkryggar?
Om mina ansträngningar är dårens
och hoppet redan är ute;
låt mig då få ägna min sista tid
åt dem som alltid har funnits där
De vars hjärtan inte klarar att ljuga och bedra

Då får jag väl virvla runt som en solkatt i solen
Virvla som löven i höststormen
Som snöflingorna om vintern
Och glida runt som molnen
Och inte bry mig ett dugg om mjuka landningar
Och strunta blankt i om något kan gro till våren.

Inte avslutade kapitel

adminLämna en kommentar


Jag lever med känslan av att vi en gång,
ska mötas på riktigt,
och prata om hur vi har haft det.
Summera våra liv

Men det händer ju aldrig
Livet är inte avslutade kapitel,
utan rullar på i oändliga processer,
som rör sig i dåtiden, nutiden och framtiden.

Och om man nu trodde att något var avslutat,
så kan man ge sig katten på,
att något litet minnesfragment lirkar upp dörren,
så att allt väller ut igen och måste sorteras på nytt.

Könsapartheid, slöjor och hedersmord

adminLämna en kommentar


Könsapartheid, slöjor och hedersmord
Helt främmande ord när jag växte upp.
Jag inser att jag hade sån tur,
att jag växte upp i en tid och på en plats,
där jag fick leva som jag var.
Hade jag fötts någon annanstans,
hade jag kanske stenats ihjäl.
Hade jag levt i en annan tid
hade jag kanske bränts på bål.
Det är därför jag reagerar så starkt på allt förtryck.
Människor som vill tala om hur andra människor ska leva.
Det har börjat blåsa andra vindar.
Som åter vill styra kvinnors liv
Som vill göra kvinnor smutsiga
Mindre värda
Men som också vill göra männen till djur.
Man säger att vi inte ska lägga oss i
Men jag, jag kommer jag aldrig, aldrig kompromissa,
när det gäller patriarkat och dolda agendor.
Mina motiv är rena.
Jag tänker kriga för att slippa,
höra om ett enda skamligt mord till.
Ett enda tvångsäktenskap till.
Och ni som vill smutsa ned dem som krigar och kämpar.
Det är ni som till sist kommer stå med den stora skammen.
Det är ni som aldrig hade någon heder att kämpa för.

Bomba järnet- writerns replik

adminLämna en kommentar

Vi ska inte synas
Bomba järnet
Bomba av bara fan
Vi ska sätta vårt avtryck
på hela jävla stan

Vi ska måla och wavea
vi ska traska och bomba
så att ingen nånsin glömmer oss
Fast att politikerna gjorde allt
Som om nolltoleransen skulle stoppa oss!

Vi ska rista in våra tags,
så att de alltid kommer att lysa igenom
Vi ska springa ifrån snutar och väktare
och om vi inte lyckas
ska vi rista ner hela snutstationen också.

Och ni kan ge oss all världens
straff och skadestånd
och hota med att vi aldrig
kommer att få en lägenhet och ett riktigt jobb.
Men den skiten tror väl ingen på?
För det hade vi inte fått ändå!

Och försök att få oss att betala!
Försök! Försök att lugga en skallig!
Försök att utesluta oss ur ert samhälle,
er gemenskap vi aldrig har tagit del av

Medan ni försöker, går solen upp
och skickar gnistrande solstrålar
mot våra färgsprakande brott,
mot våra feta chrome piecer
throw ups och tags

Medan ni går och drömmer om att jobba er fria,
är vi redan fria och lever vår dröm.

Snail white

adminLämna en kommentar


Tänk att det egna aldrig kan vara bra
I mitt land vill vi gärna bli solbrända
Brun hy är vacker tycker vi,
och solar ibland så mycket att vi riskerar vår hälsa

I andra länder innebär brun hy låg klass
Därför skyddar man sig så mycket man kan mot solen.
De som inte har något val utan måste vistas ute,
markeras automatiskt ut som lägre klass.
Men inte om din hudfärg från början var vit.
Då går det tvärtom bra.

Överklassen i Asien trippar fram med breda solhattar,
och ibland även paraplyer
Alla smörjer de sig med krämer,
som alltid har texten snail white.

Tänk att hierarkier alltid ska behöva finnas!
Tänk att vi alltid ska behöva känna oss bättre än någon annan!
Tänk att människan ska vara så ytlig och banal,
när hon nu är så intelligent…

Kaos

adminLämna en kommentar


Mitt inre är ett kaos
En vulkan som bubblar
Marken skakar hotfullt till ibland
Jag försöker ta mig samman och lyssna på bubblet,
men det är bara en massa minnesfragment.
Fragment med det gemensamma att de gör så väldigt ont.
Det tar så mycket energi att försöka hålla ordning på dem.
Lägga ihop pusselbitarna,
så att de passar,
och bildar ett golv att gå på.
Som håller.

Kontraster

adminLämna en kommentar


På nyheterna berättade de att man nu tror sig kunna hitta bot för alzheimers.
Forskarna har hittat ett sätt att få hudceller att ändras till nervceller,
och kan nu prova mängder av olika substanser för att hitta en bot.
Man tror också att man kan hitta en bot mot schizofreni,
och kanske en rad sjukdomar till.

Är det inte fantastiskt hur läkevetenskapen har gått framåt?
Tänk vilken lottovinst att vara född i en tid och på en plats,
där ett människoliv fortfarande är värt något.
Ett land där vi räddar små, små prematura bebisar som inte är större än en handflata.
Ett land där djurplågeri är förbjudet och djuren kan åka till sjukhus.

Kontrasten blir så stor när nästa nyhet är att ett folkmord väntas i Burma,
och att läsa i tidningen att dödsskjutningarna i Sverige ökar snabbast i Norden.
Kontrasten blir så stor, när man läser,
att polisen inte har resurser till att prioritera utredningen av en gruppvåldtäkt,
men omedelbart låste in en misstänkt skattesmitare i häkte med fulla restriktioner,
och att kommunen köpte tre lägenheter till en polygamist för 14 miljoner,
medan våra utsatta medborgare får sova på gatan.

Visst blir det kontraster…

En konstig flicka

adminLämna en kommentar


En konstig flicka är jag
Ensamvarg och ultrasocial.
Hypersensitiv och rastlös utan diagnos är jag.

Glad som alla lärkor i världen
Det är jag
Gråter tårar som kan fylla en ocean.
Det gör jag
Skrattar pärlande, skrockande och bittert,
men aldrig på samma gång.
Liten uppkäftig flicka är jag

Ängslig hönsmamma är jag
En tiger och mamma är jag,
men aldrig någonsin en tigermamma.

Älskar livet gör jag
Hatar att leva göra jag

Fruktar gör jag ofta
Min kropp darrar som ett asplöv av krav och ambitioner.
Darrar av kyla
Darrar av orättvisor

Tröttnar aldrig
Tröttnar alltid

Men aldrig på att älska

Er