Svävande ovanför mig
fantastiska möjlighet!
Jag ser! Jag ser!
Och jag greppar tag
Håller ett stadigt tag om varje ide´

Tänk om jag hade vetat,
hur underbart jag kunde haft det
För så länge sen
Om jag inte varit så rädd

Rädd för vad andra skulle tycka
Rädd för ovisshetens svindlande närvaro
Rädd för att misslyckas
Så dumt!

Om jag bara haft vett att ge
självkritikerna och amygdalas hejdukar en pytteliten skrubb att bo i
och istället bjudit in stoltheten, glädjen och kreativiteten till den stora salongen

Då skulle jag ha sluppit så mycket onödigt.
Skulle inte ha väntat i onödan.