Jag passerar skyltfönstren.
Tänk om man vetat,
att nästan alla skulle ha minst ett.
Fönster som visar upp livet som det borde vara,
och vi som betraktare applåderar uppmuntrande.
Jag har dragit mig tillbaka en bit.
Håller behörigt avstånd ifrån skyltfönstren,
för jag blev först så fängslad av ljuset och färgerna.
Drogs dit som en fluga dras mot ljuset om natten
Jag förstod inte vad det var som gjorde mig så illa till mods
Förstod inte att det var dissonansen som skavde
Förstod inte att det var det som inte fanns i fönstren
som var det viktiga.
Ett känsligt hjärta Hem 