Det sociala spelet
Jag har aldrig förstått det
Har aldrig förmått det

Detta beräknande med full gardering
Att vara statist åt någon annan
Den rollen har jag haft så många gånger

När jag precis har börjat tro på äkta mänskliga möten,
stängs dörren och jag inser att allt skedde inuti mig själv,
mötet, förståelsen och avvisandet
Omöjligt att i efterhand förstå vad som var vad.

Så många gånger jag har släppt allt mitt eget för andra
Och senare insett att de aldrig skulle göra det för mig
Man får aldrig ge upp hoppet om människor, sa mamma
Men själv blev hon sviken och besviken hundrafalt

Det vore så lätt att bara sluta simma
att bara ligga stilla
och låta kroppen sjunka
sakta ned genom vattnet mot botten

Men jag har alltid börjat simma igen
och styrt upp mot ytan
För där finns du alltid
beredd att värma min nedkylda själ.