Du fina. Vår fina.
Ögon som flackar
Den där skelningen som jag älskar
Den som bara de som känner dig ser

Nu har du tagit ansvar
För att vi har suttit still i båten
För att vi har spikat fast våra händer,
och låtit hjärtat skrika för full hals
För att vi till sist förstod att det var det som krävdes
Och det var den riktiga kärleken

En ostyrig mustasch och en fläckvis skäggig haka
Din kropp för smal för att vara du
Händer och ben som inte gillar att vara stilla

Ständigt på språng
Inte ens när du var riktigt liten hade du tid att vila
Livet är alldeles för spännande för att vilas bort
Men livet du lever är hårt. Alldeles för hårt.

Så många av dina vänner har gått under
De finns inte längre och kan aldrig ta en andra chans
Du förstår säkert hur det känns för oss.
Om du försöker och känner efter.

Om du bara kunde förstå det jag har lärt mig
Tänk om du kunde förstå det redan nu
Allt är det här.
Det här är allt.