Doften av blöta tidningar fyller rummet
Det stör mig inte
Tvärtom känner jag mig glad
Trots att du är sen

Jag ser att du har försökt att ansa ditt vildvuxna skägg,
vilket du förmodligen kom på att göra sådär fem minuter innan du skulle vara här.
Din uppsyn är glad, uppmärksam och förväntansfull
Jag känner likadant.

Jag redo att möta och dela upplevelsen av världen bakom drivorna av tidningar och burkar.
Redo att ställa mig vid ditt utsiktstorn och dela utsikten med dig.
Dina knivskarpa iakttagelser av människorna och världen som bara du kan göra
De höll vi på att mista för ett sår på benet

En sepsis som så när kostade dig livet
Men du räddades för att du insåg att ingen människa ska vara helt ensam
Därför blev du saknad, sökt och upphittad,
alldeles innan livet var på väg att lämna dig

Du är ateist och därför blev det så tydligt att din nära-döden-upplevelse handlade om att en rymdfarkost kom för att hämta dig.
Ombord på skeppet fanns de människor som betytt något för dig.
Oavsett våra föreställningar så tycks vi alltid återkomma till människorna.
De som ändå, trots allt, har betytt något.